Posttraumatisk stress, eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), är ett tillstånd som kan uppstå efter att en person varit med om eller bevittnat en traumatisk händelse, till exempel våld, övergrepp, en olycka eller en katastrof. Det som skiljer PTSD från en vanlig, övergående stressreaktion är att symtomen kvarstår i mer än en månad och tydligt påverkar vardagen. Diagnosen ställs av läkare eller psykolog, men det går att känna igen tecknen själv och veta vilken hjälp som finns att få.
De vanligaste symtomen är återupplevanden av traumat, undvikande av sådant som påminner om det, en mer negativ syn på sig själv och omvärlden samt en kropp som är ständigt på helspänn. Behandlingar med starkast forskningsstöd är traumafokuserad KBT och EMDR, ofta i kombination med läkemedel om samsjuklighet med depression eller ångest gör symtomen svårare att hantera.
Vad är posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)?
PTSD är en psykiatrisk diagnos som innebär att en person utvecklar långvariga symtom efter att ha varit med om, bevittnat eller på annat sätt utsatts för en traumatisk händelse. Det kan handla om en enskild allvarlig upplevelse, som en trafikolycka eller ett rån, men lika ofta om upprepade eller utdragna trauman, som misshandel i en nära relation, krig eller sexuella övergrepp.
Skillnaden mot en normal stressreaktion är tiden och graden av påverkan. De flesta som drabbas av en traumatisk händelse får någon form av reaktion den första tiden efteråt: sömnsvårigheter, oro, påträngande minnen. Hos de flesta klingar det av inom några veckor. Vid PTSD sitter symtomen kvar i minst en månad och stör tydligt förmågan att fungera i vardagen, på jobbet eller i relationer, vilket är det som gör att diagnosen kan bli aktuell.
Vilka symtom är vanliga vid PTSD?
Symtomen vid PTSD brukar delas in i fyra grupper som ofta förekommer tillsammans:
- Återupplevanden: påträngande minnen, flashbacks och mardrömmar där den traumatiska händelsen känns som att den sker på nytt.
- Undvikande: att aktivt undvika platser, personer eller samtal som påminner om traumat, ibland även tankar och känslor kopplade till det.
- Negativ påverkan på tankar och känslor: skuld, skam eller en mer negativ syn på sig själv och andra, samt svårt att känna glädje eller närhet.
- Överspändhet och vaksamhet: att vara lättskrämd, ha svårt att koppla av, koncentrationssvårigheter och en kropp som ständigt är beredd på fara.
Symtomen kan dyka upp direkt efter händelsen, men det förekommer också att de kommer smygande efter månader, ibland först när livet i övrigt lugnat ner sig och utrymme skapas för reaktionen.
Vad orsakar posttraumatisk stress, riskfaktorer och samsjuklighet?
Alla som utsätts för en potentiellt traumatisk händelse utvecklar inte PTSD. Vem som helst kan i teorin drabbas, men risken ökar vid upprepade eller särskilt allvarliga trauman, som tortyr, sexuella övergrepp eller att som barn ha bevittnat våld i hemmet. Bristande socialt stöd efter händelsen är också en riskfaktor, medan ett starkt nätverk av närstående kan skydda mot att utveckla mer bestående symtom.
Samsjuklighet är vanligt: depression, ångestsyndrom och missbruk förekommer ofta tillsammans med PTSD, liksom somatisk samsjuklighet i form av kroppsliga besvär som inte alltid går att koppla till en tydlig fysisk orsak. Den kombinationen gör att en fullständig utredning behöver ta hänsyn till hela bilden, inte bara traumasymtomen isolerat.
Hur går utredning och diagnos till vid PTSD?
En utredning inleds oftast hos vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning och bygger på ett strukturerat samtal om symtom, tidigare hälsa och den traumatiska händelsen, ofta kompletterat med ett skattningsformulär som PCL-5. Utredningen kartlägger även samsjuklighet, eftersom depression, ångest eller missbruk kan behöva behandlas parallellt för att traumabehandlingen ska ge full effekt. Är bilden komplex kan en psykiater eller specialistpsykolog kopplas in för att säkerställa rätt diagnos innan behandlingen sätter igång.
Vad är komplex PTSD enligt ICD-11, och hur skiljer den sig från vanlig PTSD?
Komplex PTSD är en relativt ny diagnos i diagnossystemet ICD-11 och uppstår vanligen efter långvariga eller upprepade trauman, snarare än en enskild händelse, till exempel utdraget våld i en nära relation eller upprepade övergrepp under uppväxten. Utöver PTSD:s kärnsymtom, återupplevanden, undvikande och överspändhet, tillkommer svårigheter att reglera känslor, en genomgående negativ självbild och problem att fungera i nära relationer.
Den utökade symtombilden gör att komplex PTSD ofta kräver en behandling som pågår längre och som i högre grad arbetar med relationella svårigheter och självbild, inte enbart själva traumaminnena.
Behandling vid posttraumatisk stress: vilka metoder fungerar?
Psykologisk behandling är förstahandsvalet vid PTSD, och de metoder som har starkast vetenskapligt stöd är traumafokuserad KBT och EMDR.
Traumafokuserad KBT hjälper patienten att bearbeta traumaminnen genom strukturerad exponering, samtidigt som man arbetar med de tankemönster som håller kvar rädslan och undvikandet. En näraliggande metod, prolonged exposure (PE), bygger på att gradvis närma sig det som undviks, både i tanke och i verkliga situationer, för att minska den rädsla som traumat skapat.
EMDR är en annan väldokumenterad behandling där patienten bearbetar traumatiska minnen samtidigt som blicken följer terapeutens fingrar eller annan växelvis stimulering ges. Metoden anses ha jämförbar effekt med traumafokuserad KBT och rekommenderas i flera nationella riktlinjer.
Läkemedel, oftast SSRI, kan bli aktuellt när samsjuklighet med depression eller svår ångest gör att patienten har svårt att tillgodogöra sig psykoterapi, eller när tillgången till traumabehandling dröjer. Läkemedel ersätter sällan psykoterapin helt, utan fungerar oftast som ett komplement. Vid uttalad emotionell instabilitet parallellt med PTSD kan DBT bli aktuellt som en del av behandlingen, eftersom den metoden är särskilt utformad för att hantera starka, snabbt växlande känslor.
Egenvård, uppföljning och när du bör söka hjälp
Socialt stöd är en av de starkaste skyddsfaktorerna efter en traumatisk händelse. Att prata med närstående, hålla kvar rutiner för sömn och vardag, och undvika att isolera sig helt kan mildra symtomen i den akuta fasen. Fysisk aktivitet och avslappningsövningar hjälper en del att hantera den kroppsliga överspändheten, men egenvård ersätter inte professionell behandling när symtomen suttit i över en månad.
Sök vård via en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning om du märker påträngande minnen, undvikande beteenden eller kraftig överspändhet som inte minskar efter några veckor, särskilt om det påverkar arbete, relationer eller förmågan att fungera i vardagen. Vid uttalad PTSD kan sjukskrivning bli aktuell under en period, ofta i kombination med att behandlingen kommer igång, för att ge utrymme för återhämtning utan att symtomen förvärras av fortsatt belastning. En regelbunden uppföljning hos behandlaren, där symtom och funktion stäms av över tid, är en central del av vården oavsett vilken metod som valts.
Vanliga frågor och svar
Vad är skillnaden mellan PTSD och en vanlig stressreaktion? De flesta får någon reaktion efter en traumatisk händelse, men vid PTSD kvarstår symtomen i mer än en månad och stör tydligt vardagen.
Hur länge varar posttraumatisk stress om den inte behandlas? Obehandlad kan PTSD bestå i flera år och i vissa fall bli kronisk, med ökad risk för samsjuklighet ju längre tillståndet får gå obehandlat.
Kan man bli av med PTSD utan professionell behandling? Lindriga reaktioner går ofta över med tiden och stöd, men väl utvecklad PTSD kräver i regel behandling som traumafokuserad KBT eller EMDR.
Vad är EMDR, och hjälper det vid PTSD? EMDR bearbetar traumatiska minnen med hjälp av växelvis stimulering och har starkt vetenskapligt stöd som behandling vid PTSD.
Sammanfattning: posttraumatisk stress i korthet
Posttraumatisk stress uppstår efter en eller flera traumatiska händelser och skiljer sig från en vanlig stressreaktion genom att symtomen kvarstår i mer än en månad och tydligt påverkar vardagen. Symtomen delas in i återupplevanden, undvikande, negativ påverkan på tankar och känslor samt överspändhet, och vid upprepade trauman kan komplex PTSD bli aktuellt. Traumafokuserad KBT och EMDR är de behandlingar som har starkast stöd, ibland i kombination med läkemedel. Märker du att symtomen håller i sig efter en svår händelse är en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning rätt väg att gå.
