En livskris är en reaktion på en händelse eller förändring som är så överväldigande att dina vanliga sätt att hantera svårigheter inte räcker till. Den kan komma plötsligt, efter ett dödsfall eller ett sjukdomsbesked, eller växa fram långsamt under en separation eller lång tids arbetslöshet. Reaktionerna kan vara starka, men de är naturliga, och de flesta tar sig igenom krisen med tid och stöd från människor runt omkring sig.
Här går vi igenom vad som kännetecknar en livskris, vad som kan utlösa den, krisens fyra faser och vad du kan göra själv. Sist finns råd om när det är dags att söka hjälp hos en psykolog.
Vad är en livskris?
Ordet kris används ofta slarvigt, men i psykologisk mening betyder det att något har hänt som tillvaron inte är rustad för. Det som tidigare kändes tryggt och självklart känns plötsligt osäkert. Frågor om vem du är, vad som är viktigt och vart livet är på väg blir påträngande.
Man brukar skilja mellan två huvudtyper:
- Utvecklingskriser hör till livets olika faser och går alla igenom på något sätt, till exempel i tonåren, när man blir förälder eller när man går i pension.
- Traumatiska eller psykiska kriser är en normal reaktion på en svår och ofta oförutsedd händelse, där dina kunskaper och erfarenheter inte räcker för att hantera situationen.
Uttryck som 30-årskris, 40-årskris och medelålderskris beskriver åldersrelaterade kriser där man ifrågasätter livets mening och det man hittills har uppnått. En kris är alltså inte ett tecken på att något är fel på dig, utan på att något svårt har hänt.
Vanliga händelser som kan utlösa en livskris
Det som avgör om en händelse utlöser en kris är inte bara vad som hänt, utan vad det betyder för dig och vilka resurser du har just då. Om flera påfrestningar kommer samtidigt kan även en mindre händelse räcka.
| Typ av händelse | Exempel |
|---|---|
| Oväntade händelser | en olycka, en allvarlig sjukdom, att en anhörig dör, att förlora jobbet, att bli lämnad |
| Förändringar du kan förutse | att bli äldre, gå i pension, ha barn som flyttar hemifrån, skilsmässa |
| Långvariga motgångar | ekonomiska problem, arbetslöshet, ensamhet, problem på jobbet |
| Positiva förändringar | bli förälder, flytta, byta jobb, gifta sig |
En separation hör till de vanligaste orsakerna. Förlusten av en nära relation förändrar både vardagen och framtidsplanerna, och det är vanligt att känna sorg, ilska och tomhet på samma gång. När barnen flyttar hemifrån kan föräldrar på liknande sätt uppleva att en viktig roll försvinner, något som ibland kallas tomt bo-syndrom.
Hur påverkar en kris dig?
En kris påverkar både känslor, tankar och kroppen. Vanliga reaktioner är:
- Känslor: chock, kaos eller overklighet, oro och rädsla, förtvivlan, tomhet, skuld eller skam. Känslorna kan växla snabbt, från glad den ena stunden till ledsen eller irriterad den andra.
- Tankar: du tvivlar på dig själv, känner hopplöshet inför framtiden eller fastnar i tankar som “det blir aldrig bättre”.
- Kroppen: ont i magen eller huvudet, hjärtklappning, muntorrhet och trötthet. Krisen kan också ge ångest.
- Vanor: du sover sämre eller mer än vanligt, äter mer eller mindre och har svårt att koncentrera dig.
Under en livskris är det också vanligt med nedstämdhet och minskad lust att göra sådant du brukar tycka om. Alla reagerar olika, även på liknande händelser, eftersom tidigare erfarenheter påverkar hur vi hanterar det som händer. Vissa vill prata mycket, andra drar sig undan.
Krisens fyra faser
En kris kan kännas kaotisk mitt i den, men följer ofta ett förlopp i fyra faser. Faserna går in i varandra och kan svänga fram och tillbaka, men att känna till dem gör det lättare att förstå sina reaktioner.
- Chockfasen varar från några sekunder till ett par dagar. Det som hänt känns overkligt och svårt att ta in, och känslorna kan vara som avstängda. Omgivningen kan felaktigt tro att du inte är berörd.
- Reaktionsfasen brukar pågå från en till åtta veckor. Verkligheten tränger igenom och starka känslor väller fram: sorg, ilska, ångest, nedstämdhet, rädsla och skuld.
- Bearbetningsfasen innebär att du successivt kan närma dig det som hänt och sätta ord på det. Krisen tar inte längre all plats och du börjar kunna tänka på annat.
- Nyorienteringsfasen handlar om att acceptera den nya situationen och se framåt. Det svåra försvinner inte, men det blir något du bär med dig snarare än något som fyller hela vardagen.
Förmågan att återhämta sig efter motgångar kallas resiliens, och den går att stärka över tid.
Vad kan du göra själv för att må bättre?
Många kriser går att ta sig igenom på egen hand eller med stöd från familj och vänner. Det här hjälper ofta:
- Ha tålamod med dig själv. Försök att tänka på annat en liten stund i taget, och låt stunderna bli längre.
- Håll fast vid enkla rutiner. Försök sova tillräckligt, ät regelbundet och rör på dig, helst varje dag.
- Sänk kraven. Det är inte rätt tid att prestera fullt ut på alla områden.
- Hitta lugn. Avslappning, mindfulness eller enkla andningsövningar kan dämpa oron i kroppen.
- Prata med någon. Att få berätta om det som har hänt ger ofta lättnad. Säg också vad du behöver, så blir det lättare för andra att stötta dig.
- Var vänlig mot dig själv. Övningar i självmedkänsla kan motverka självkritiken som ofta följer med en kris.
- Undvik alkohol, droger och spel om pengar. Det kan kännas bra i stunden men gör att du mår sämre med tiden.
Hjälp vid livskris: när ska du söka hjälp?
Sök professionell hjälp om känslorna blir för starka eller långvariga, om du har svårt att klara vardagen, eller om nedstämdhet och hopplöshet inte släpper. En kris som inte bearbetas kan utvecklas till depression, ångest eller annan psykisk ohälsa, så det är bättre att söka stöd tidigt än att vänta.
Du kan kontakta vårdcentralen eller ringa 1177 för vägledning. Om du mår mycket dåligt eller har tankar på att ta ditt liv ska du genast kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. Självmordslinjen nås på 90101.
Hur går behandling till hos psykolog eller behandlare?
Samtal med en psykolog eller psykoterapeut ger struktur när allt känns kaotiskt. I terapi får du utrymme att sätta ord på det som hänt, förstå dina reaktioner och hitta sätt att hantera oro, sorg och ilska.
Vanliga former är KBT, kognitiv beteendeterapi, som hjälper dig att förstå och förändra tankar, känslor och beteenden, och interpersonell terapi (IPT), som fokuserar på relationer. Även vanlig samtalsterapi kan räcka långt. Ibland behövs bara några få samtal, ibland ett längre stöd. Målet med behandling är inte att sudda ut det svåra, utan att kunna leva med det, bygga upp vardagen igen och återfå känslan av att livet har mening.
Vanliga frågor kring livskriser
Kan en kris leda till något gott?
Många beskriver i efterhand att krisen tvingade fram nya insikter om vad som är viktigt. En kris är ofta en förutsättning för utveckling, och den kan stärka förmågan att hantera framtida motgångar. Det betyder inte att du måste se det positiva medan du är mitt i den.
Hur stöttar man en närstående i kris?
Var närvarande och lyssna utan att försöka lösa allt. Bekräfta känslorna, erbjud praktisk hjälp och ha tålamod om personen drar sig undan. Som närstående behöver du också ta hand om dig själv.
Hur påverkas barn när en förälder är i kris?
Barn märker när en vuxen mår dåligt. Berätta på ett sätt som passar barnets ålder vad som har hänt, och låt barnet veta att det inte är dess fel och att andra vuxna finns där.
