KASAM är en förkortning av känsla av sammanhang (på engelska sense of coherence, SOC): upplevelsen av att tillvaron går att förstå, att du har resurser att hantera den och att den är värd att engagera sig i. Begreppet myntades av sociologen Aaron Antonovsky och används i psykologi, vård, skola och arbetsliv för att förklara varför människor klarar motgångar olika bra.
Vad är KASAM? En beskrivning av känsla av sammanhang
KASAM är ett centralt begrepp i den salutogena teorin. Salutogenes betyder ungefär “hälsans ursprung” och vänder blicken från vad som gör människor sjuka till vad som skapar hälsa. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, undersökte hur personer som gått igenom svåra trauman ändå kunde uppleva god hälsa. I en ofta återgiven redogörelse gällde det överlevande kvinnor från koncentrationsläger, där ungefär 30 procent hade en god psykisk hälsa trots allt de varit med om.
Slutsatsen blev att det inte bara är belastningen som avgör hur du mår, utan också hur du förstår och möter den. Enligt Antonovsky kan en individ uppleva god hälsa om hen känner sig delaktig i ett sammanhang som är begripligt och meningsfullt, även när kroppen är sjuk. Teorin beskrevs i boken Hälsans mysterium, som kom på svenska 1991.
Vilka är de tre delarna i KASAM?
KASAM består av tre delar som samverkar. Hälsostrategen Ann-Sofie Forsmark sammanfattar dem som “jag vill, jag vet, jag kan”: meningsfullhet är viljan, begriplighet är vetandet och hanterbarhet är kunnandet.
| Del | Betyder | Fråga du kan ställa dig |
|---|---|---|
| Begriplighet | Det som händer är strukturerat, ordnat och går att förutse | Förstår jag vad som pågår och vad som förväntas av mig? |
| Hanterbarhet | De resurser som krävs för att hantera situationen finns tillgängliga | Har jag tid, stöd, kunskap och verktyg för att klara det? |
| Meningsfullhet | Utmaningarna är värda att engagera sig i | Varför gör jag det här, och vill jag lägga energi på det? |
Meningsfullhet brukar beskrivas som den drivande delen: den som gör att du orkar när det är tungt. Men en person som ser mening i sitt liv men saknar resurser, eller inte förstår vad som händer, får ändå en svag känsla av sammanhang. Det är summan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som utgör KASAM.
Hur mäts KASAM?
KASAM mäts med ett skattningsformulär som Antonovsky tog fram. Det finns i två versioner som båda skattas på en sjugradig skala:
| KASAM-29 | KASAM-13 | |
|---|---|---|
| Antal frågor | 29 | 13 |
| Poängspann | 29 till 203 | 13 till 91 |
| Tidsåtgång enligt Socialstyrelsen | 15 till 20 minuter | 10 till 15 minuter |
Formuläret har tre delskalor, en för varje del i modellen, och passar personer från 13 år. I KASAM-29 vänds tretton av påståendena innan poängen räknas ihop. Totalpoängen kan jämföras med svenska normvärden.
Vad betyder poängen?
Poänggränserna för låg, måttlig och hög KASAM bygger på studier av Langius och Björvell från 1996 och har beskrivits som godtyckliga, alltså riktmärken snarare än vetenskapliga gränsvärden:
| Nivå | KASAM-29 | KASAM-13 |
|---|---|---|
| Låg | cirka 83 till 140 | cirka 30 till 60 |
| Måttlig | 141 till 165 | 61 till 75 |
| Hög | 166 till 191 | 76 till 91 |
Utbildning och licens: vem får använda KASAM-formuläret?
Formuläret är upphovsrättsskyddat. Enligt Socialstyrelsens metodguide är det gratis för akademiska, icke-kommersiella syften, men tillstånd måste inhämtas, och versionerna får inte administreras elektroniskt utan tillstånd från rättighetsinnehavaren. Socialstyrelsen anger att ingen formell behörighet krävs, men att användandet förutsätter god kunskap om den salutogena modellen. FBanken, en svensk formulärsamling, anger däremot beteendevetenskaplig utbildning som yrkeskrav. Metodguiden tar också uttryckligen inte ställning: KASAM är med i guiden som bedömningsmetod, men Socialstyrelsen rekommenderar den inte och har inte granskat den.
Korta webbtester med till exempel tio frågor kan ge en fingervisning om hur du upplever din situation, men de är inte samma sak som KASAM-29 eller KASAM-13.
Så kan du stärka din KASAM
Att arbeta med känsla av sammanhang handlar om att ta en del i taget. Ett bra första steg är att fundera över vilken av de tre delarna som skaver mest. Frågor som “varför har jag låg meningsfullhet?” eller “kan min irritation bero på att jag har låg hanterbarhet?” kan vara en startpunkt för egen reflektion eller ett samtal med någon i din närhet.
- Stärk begripligheten. Skapa struktur, tydlighet och förståelse för det du gör. Regelbundna avstämningar, tydliga förväntningar och en överblick över veckan gör att det blir lättare att förutse vad som väntar.
- Stärk hanterbarheten. Se till att resurserna och kompetensen finns. Ofta handlar det om tid, socialt stöd eller verktyg. Be om hjälp, ta bort något från listan eller lär dig det som saknas.
- Stärk meningsfullheten. Hitta målen, nyttan och meningen med det du gör. Koppla uppgifterna till dina värderingar, så att utmaningarna känns värda att engagera sig i.
Prevent, som arbetar med arbetsmiljöfrågor, föreslår en enkel övning: låt var och en anteckna stödord för de tre områdena och konkretisera med exempel ur vardagen, sedan samtalar ni i mindre grupper om två till tre personer. Samma anteckningsövning kan du göra på egen hand med penna och papper. Vill du bygga mer motståndskraft kan du läsa vår genomgång av resiliens och hur du tränar den.
Vad säger forskningen om KASAM?
Forskningen kopplar en stark känsla av sammanhang till bättre förmåga att hantera stress och högre livskvalitet. Samtidigt är sambanden inte entydiga. I en studie av mycket gamla människor, mellan 85 och 103 år, hade de med hög KASAM bättre psykisk hälsa än de utan, men något liknande samband med den fysiska hälsan kunde inte påvisas. Andra studier visar att äldre successivt kan förlora sin känsla av sammanhang när sjukdom eller livsförluster, som sociala förluster, tär på den.
Det tyder på att KASAM inte är en fast egenskap utan kan förändras med livet. Ett liknande synsätt finns i stress- och sårbarhetsmodellen, där samspelet mellan påfrestning och individens skyddsfaktorer avgör om ohälsa uppstår. Och i positiv psykologi är just meningsfullhet ett av de områden som forskningen lyfter fram för välbefinnande.
Mer om KASAM: användning, missförstånd och närliggande begrepp
KASAM på jobbet
I arbetslivet används känsla av sammanhang för att göra hälsofrämjande arbete konkret. Många organisationer har tydliga rutiner när någon blir sjuk, men famlar mer när det gäller att främja hälsa. KASAM ger då en struktur: vad behöver stärkas, och hur vet vi om insatserna fungerar? Modellen används i medarbetarenkäter, ledarskapsutbildningar och medarbetarsamtal, där medarbetaren kan fylla i ett formulär som underlag för samtalet. Ann-Sofie Forsmarks bok KASAM på jobbet (Liber, 2024) nominerades av Sveriges HR-förening till årets HR-bok 2025. Framfot hänvisar till forskning som visar att bristande ledarskap, dåligt socialt samspel och otydlighet leder till sjuka arbetsplatser, och långvarig stress i en sådan miljö kan i värsta fall sluta i utbrändhet.
KASAM för barn och unga
KASAM används även med barn och unga. I familjehem kan modellen hjälpa vuxna att stärka barnets förutsättningar att förstå sin nya livssituation (begriplighet), känna tillräckligt stöd (hanterbarhet) och se mening i vardagen (meningsfullhet). Även inom arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskrivs känslan av sammanhang som ett sätt att minska stress.
Vanliga missförstånd om KASAM
- “KASAM är en diagnos.” Nej. Det är ett mått på upplevelsen av sammanhang, inte en sjukdomsbeteckning.
- “Hög KASAM betyder att livet är enkelt.” Nej. KASAM handlar om hur du upplever och möter svårigheter, inte om att slippa dem.
- “Man har antingen hög eller låg KASAM.” Nej. Känslan förändras över tid och med omständigheterna.
Närliggande begrepp
Salutogenes är den bredare teorin, och KASAM är dess mest kända begrepp. Friskfaktorer beskriver vad som behöver finnas på organisationsnivå, medan KASAM ringar in de behov individen har. Motsatsen till salutogena faktorer är patogena, alltså sådana som bidrar till att vi blir sjuka.
Referenser
- Känsla av sammanhang, Wikipedia
- KASAM i Socialstyrelsens metodguide
- Känsla av sammanhang / Sense of Coherence, FBanken
- Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
