Hypnoterapi är en behandlingsform där hypnos, ett avslappnat och fokuserat medvetandetillstånd, används tillsammans med terapeutiska samtal för att arbeta med besvär som ångest, stress, fobier och smärta. Till skillnad från hypnos som underhållning handlar hypnoterapi om ett strukturerat samarbete mellan terapeut och klient, där det hypnotiska tillståndet gör det lättare att nå mönster, minnen och känslor i det undermedvetna som annars kan vara svåra att komma åt i ett vanligt samtal.
Vad är hypnos, och varifrån kommer ordet?
Ordet hypnos kommer från grekiskans ord för sömn, vilket är lite missvisande. Det hypnotiska tillståndet är inte sömn utan snarare ett gränsland mellan sömn och vakenhet: du är medveten och kan höra vad som sägs, samtidigt som det rationella, analyserande tänkandet kopplas ner. Många beskriver känslan som liknande den när du är helt uppslukad av en bra bok eller film, eller de sekunder innan du somnar på kvällen. Hypnos är alltså inget konstigt eller övernaturligt utan ett tillstånd de flesta hamnar i flera gånger varje dag, utan att tänka på det.
I ett sådant tillstånd blir du mer mottaglig för terapeutiska förslag, så kallade suggestioner, samtidigt som fokus och koncentration ofta blir skarpare snarare än svagare. Det är den ökade mottagligheten som terapeuten arbetar med under en hypnoterapi.
Vad är skillnaden mellan en hypnoterapeut och en hypnotisör, och vilka terapeutiska metoder skiljer dem åt?
Showhypnos, eller estradhypnos, handlar om underhållning: en hypnotisör försöker snabbt försätta frivilliga deltagare i ett djupt hypnotiskt tillstånd inför publik, ofta med dramatiska förslag som får dem att agera på ett sätt de annars inte skulle göra. Hypnoterapi har ett helt annat syfte. Här är målet inte spektakel utan att hjälpa en klient med ett konkret besvär, i en trygg och terapeutisk relation där tempo och djup anpassas efter personen som sitter i stolen. Ordet hypnotisör syftar oftast på den som arbetar med hypnos och hypnoterapi som underhållning eller lekmannacoachning, medan en hypnoterapeut har en terapeutisk utbildning och, i kliniska sammanhang, ofta en vårdbakgrund. Ibland används den alternativa stavningen hypnosterapi som synonym till hypnoterapi, men det rör sig om samma metod.
Hur går en hypnoterapi-session till, hur fungerar hypnosen och hur arbetar hypnoterapeuten?
En session inleds vanligen med ett vanligt samtal om vad klienten vill arbeta med. Därefter guidar terapeuten in i djup avslappning, ofta genom andningsövningar och gradvis fokusering, tills koncentrationen är riktad inåt och hypnosen fördjupas. I det tillståndet arbetar terapeuten och klienten tillsammans med målbilder, minnen eller känslomässiga mönster, till exempel rädslor, som är kopplade till besvären. Suggestionerna är utformade utifrån klientens egna ord och mål, inte något terapeuten hittar på självständigt. Mot slutet av sessionen guidas klienten tillbaka till ett fullt vaket tillstånd, ofta med några minuters efterreflektion om den psykologiska förändring som kom upp under hypnosen.
Vad kan hypnoterapi hjälpa vid, till exempel vid ångest och stress?
Hypnoterapi används vid en rad olika besvär, bland annat ångest, stress, specifika fobier, kronisk smärta och sömnstörningar. Metoden används också för att bryta invanda beteenden, till exempel rökning, och för att arbeta med självkänsla och personlig utveckling. Vid kronisk smärta handlar behandlingen sällan om att bli helt smärtfri, utan om att förändra relationen till smärtan och minska den stress som ofta förstärker den. Precis som vid andra samtalsbaserade metoder, till exempel samtalsterapi, varierar effekten mellan individer, och hypnoterapi fungerar oftast bäst som ett komplement snarare än en fristående lösning vid mer allvarlig psykisk ohälsa.
Vem får utföra klinisk hypnos i Sverige?
I Sverige får klinisk hypnos, alltså hypnos som en del av vård eller behandling, bara utföras av den som har vårdlegitimation och särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. Det innebär att en hypnoterapeut som arbetar terapeutiskt med till exempel ångest eller trauma ska ha en yrkeslegitimation, exempelvis som psykolog, psykoterapeut eller sjuksköterska, och en påbyggnadsutbildning i klinisk hypnos. Den regleringen skiljer klinisk hypnos från hypnos som säljs som underhållning eller allmän livscoachning, där ingen legitimation krävs.
Vad säger forskningen om hypnoterapi?
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gjort en litteraturgenomgång av hypnosbehandling vid smärta, ångestsyndrom och depression, och sammanställt vilka systematiska översikter som finns på området. Forskningsläget pekar mot att hypnos kan ge god effekt som komplement vid vissa smärttillstånd och delar av ångestproblematik, men att kvaliteten på studierna varierar och att hypnoterapi sällan står helt för sig själv i behandlingen. Precis som för andra terapiformer, till exempel kbt-terapi, är det viktigt att metoden anpassas efter individens besvär snarare än att ses som en universallösning.
Vem söker hypnoterapi, och hur hittar du en hypnoterapeut att kontakta online?
Många människor som söker hypnoterapi gör det för att de redan provat andra vägar utan att bli helt hjälpta, till exempel vid stress, sömnproblem eller invanda beteenden de vill bryta. Andra vill helt enkelt komplettera en pågående behandling med ytterligare ett verktyg. När du letar efter en hypnoterapeut är utbildning och legitimation det viktigaste att kontrollera: fråga vilken vårdbakgrund och påbyggnadsutbildning i klinisk hypnos personen har, särskilt om ditt besvär är av medicinsk karaktär. Flera hypnoterapeuter erbjuder i dag sessioner online utöver fysiska besök, och de flesta mottagningar går att kontakta direkt via sin webbplats för en inledande konsultation innan du bokar en tid.
Vilken utbildning krävs, och hur bokar du en första tid?
Det finns i dag ingen skyddad yrkestitel för “hypnoterapeut” i sig, men den som utövar klinisk hypnos ska ha vårdlegitimation och en godkänd påbyggnadsutbildning, medan hypnos utanför vården kan utövas efter kortare kurser hos privata utbildningsakademier. Fråga alltid efter terapeutens bakgrund innan du bokar en tid. De flesta mottagningar tar emot bokningar direkt via telefon eller ett formulär på webbplatsen, ofta med en kort inledande konsultation för att stämma av vad du vill arbeta med innan den första sessionen.
Hur ofta bör du gå i hypnoterapi, en gång i veckan eller varje dag?
De flesta behandlingar bygger på sessioner en gång i veckan eller varannan vecka, med hemuppgifter och egen övning mellan gångerna. Vissa terapeuter lär också ut självhypnos som du kan öva på egen hand varje dag, som ett komplement mellan de bokade tillfällena, men det ersätter sällan den strukturerade delen som sker tillsammans med terapeuten.
Vanliga frågor och svar om hypnoterapi
Utöver frågorna nedan i sidans faktaruta dyker några funderingar upp särskilt ofta bland dem som funderar på att prova. Är hypnos farligt? Nej, för de flesta är det en säker metod utan kända allvarliga biverkningar, även om det som med all terapi finns undantag där andra behandlingsformer passar bättre. Går det att hypnotisera sig själv? Ja, självhypnos används ofta som ett komplement mellan sessionerna, men grundläggande hypnoterapi vid mer komplexa besvär bör ändå ske tillsammans med en utbildad terapeut.
Vanliga myter om hypnos
En vanlig missuppfattning är att man tappar kontrollen under hypnos och kan tvingas göra saker mot sin vilja. I verkligheten är klienten medveten hela tiden och kan avbryta eller avvisa en suggestion som känns obekväm. En annan myt är att alla kan hypnotiseras lika djupt, men mottagligheten för hypnos varierar mellan individer och beror bland annat på hur bekväm personen är med att släppa kontrollen över sina tankar för en stund. Många upplever också att fokuserad avslappning, som i meditation, ger en liknande känsla av inre lugn, även om tekniken och det terapeutiska syftet skiljer sig från hypnoterapi.
